Men hej!, tänker jag varje gång jag går förbi mina aubergineplantor och känner mig lite mallig inombords över de mörklila blanka bollarna som plötsligt bara hängde där. Ändå är ju allt jag gjort att ha stoppat ner ett frö och vattnat lite så jag kan ju inte riktigt ta åt mig äran tycker jag...salladen däremot kom inte till av sig själv. Den var enkel och bestod bara av ett rostat bröd, coctailtomater, kikärtor, stekta auberginehalvor men fick sin magiska touch av peston som krävde tjocka vintervantar - den innehöll nämligen utöver de klassiska ingredienserna även brännässlor. Knäppt gott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar